Det finns flera olika administreringssätt för läkemedel, och valet av administreringssätt beror på olika faktorer, inklusive läkemedlets egenskaper och den önskade effekten. Här är några vanliga administreringssätt:
1. Oral administrering: Läkemedlet tas genom munnen, vanligtvis i form av tabletter, kapslar eller flytande suspensioner. Det passerar genom matsmältningskanalen och absorberas i magen eller tarmen.
2. Injektion: Läkemedlet administreras direkt i kroppen genom en nål och spruta. Det kan ges intramuskulärt (i en muskel), subkutant (under huden), intravenöst (i en ven), intradermalt (i översta lagret av huden) eller intratekalt (i ryggmärgskanalen).
3. Topikal administrering: Läkemedlet appliceras direkt på hudens yta, vanligtvis i form av krämer, salvor, geler eller lotioner. Det kan också appliceras på slemhinnor, till exempel i ögonen eller näsan.
4. Rektal administrering: Läkemedlet förs in i ändtarmen genom användning av suppositorier eller flytande lösningar. Det absorberas sedan genom tarmväggen och tas upp i kroppen.
5. Inhalation: Läkemedlet andas in i lungorna, vanligtvis genom användning av en inhalator eller nebulisator. Detta administreringssätt används ofta för läkemedel som behandlar lungrelaterade tillstånd.
6. Transdermal administrering: Läkemedlet levereras genom huden genom användning av plåster eller medicinska band. Läkemedlet absorberas gradvis genom huden och tas upp i blodomloppet.
Det är viktigt att notera att olika läkemedel kan ha olika administreringssätt och att valet av administreringssätt kan påverka hur snabbt läkemedlet verkar och hur effektivt det tas upp i kroppen. Det är alltid bäst att följa läkarens eller apotekarens anvisningar för rätt administrering av ett specifikt läkemedel.
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Hans Gustavsson är sjuksköterska med erfarenhet från arbetsplatser både inom såväl landsting som kommun. Han arbetade som undersköterska/vårdbiträde från 1991 fram tills sjuksköterskeutbildningen.